RÄTT TILL VÅRD-INITIATIVET

Genrebild

Röster från det svenska civilsamhället har under många år krävt att papperslösa, asylsökande och utsatta EU-medborgare skall få tillgång till subventionerad vård på lika villkor som övriga invånare. Ett ständigt växande antal frivilligorganisationer, kyrkor, fack- och yrkesförbund och andra har sedan 2008 gått samman i ett gemensamt ställningstagande: Rätt till vård-initiativet. 

 

Tidöavtalet presenterades den 14 oktober 2022 av regeringspartierna Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna samt stödpartiet Sverigedemokraterna.

Punkt ett i avtalet berör hälso- och sjukvården där inriktningen för vården ska förändras. Vårdköerna ska kapas, tillgängligheten förbättras och jämlikheten i vårdtillgång mellan olika delar av landet säkerställas enligt avtalstexten. Arbetet har påbörjats genom flera stora utredningar. Tilläggsdirektiven har varit många och utredningstider har ibland påverkats mycket snabbt. I vissa delar pågår nu arbetet med att ta fram ”ny” lagstiftning.

AKTUELLT UNDER 2026

Ett flertal nya lagar är på gång. Som lagstiftningsprocessen ser ut idag är det svårt att i förväg veta hur effekterna och konsekvenserna kommer att bli. De nya lagarna ”hakar i varandra” och blir svåröverskådliga utifrån samarbete och samverkan mellan olika myndigheter, hälso- och sjukvården samt tandvård, skola och socialtjänst. Tillämpning och skyldigheter kan variera stort i de olika verksamheterna. Exempel är införandet av informationsplikt gällande papperslösa.

En annan föreslagen lag handlar om ”Vandel”, där kraven för uppehållstillstånd skärps och blir avhängigt en persons ”hederliga levnadssätt” (vandel = hederligt levnadssätt enligt regeringen).

Båda lagarna riskerar att föra med sig konsekvenser på flera plan. De drabbar vården och utsätter vårdpersonalen för svåra avväganden. Det drabbar personal inom andra verksamheter som blir skyldiga att föra information vidare till Migrationsverket och Polisen. Det drabbar samhället genom ökade kostnader och behov av nya resurser för uppföljning och handläggning. Men inte minst drabbar det den enskilda individen och dennes familjer. Risken är att tilliten till vården och andra myndigheter minskar och gör att många av rädsla inte vågar söka hjälp eller ta viktiga kontakter.

Vad är på gång?

Många av de större organisationerna som Röda Korset, Rädda barnen, Amnesty och Civil Right Defenders arbetar på olika sätt för att väcka opinion och informera om de nya lagarna.

Läkare i Världen, som arbetar mycket nära papperslösa, har en pågående kampanj för att stoppa ”Angiverilagen”. Det är inte för sent än riksdagen röstar om detta den 15 juni – läs mer här

Vad gäller?

Det är ett eget ansvar att veta vad som gäller, idag!

Papperslösas rätt till vård och tandvård, med en egenavgift på 50:- gäller enligt Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd

Sekretess inom vård och tandvård är skyddat i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det kan vara svårt att veta vad som är tillåtet att dela och inte, här kan du läsa mer kring regler för hälso- och sjukvården och tandvården .

13/10 2025 ; Informationen i Vårdhandboken (länk ovan) – Regler för hälso-och sjukvården och tandvården  gällande sekretess är INTE uppdaterad efter införandet av lag 2025:170 om skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter, gäller från 1/4 2025.

OBS! Kontrollera alltid när informationssidan du är inne på är senast uppdaterad. 

 Det är alltid klokt att konsultera en jurist om det råder osäkerhet vid informationsutbyte eftersom ett felaktigt agerande är brottsligt.